Europa - småsyskonet som redan är bäst i världen
Det är dags för oss att växa upp och bete oss som vuxna! Sluta att agera som ett litet småsyskon. Svadan levereras till oss i Europa av Ewa Björling, Sveriges tidigare handelsminister 2007-2014, och tar sikte på vår självbild i relation till USA. Den kommer under ett seminarium arrangerat av Styrelseakademien inför ett 100-tal styrelseledamöter från svenska företag. Temat är de förändrade förutsättningarna i vår omvärld med särskilt fokus på det nya kommande ledarskapet i USA.
Visst finns det en del substans i uttalandet!? Min uppfattning är att vi i Europa ofta gör oss mindre än vad vi är och underkastar oss det stora landet i väst. Vi kan observera det på världsarenan när det gäller politik, försvar och till och med inom kultur. Ofta obefogat.
Europa är bra. I väldigt många fall faktiskt bäst. Bäst i hela världen! Vår gemensamma ekonomi är den största i världen, kulturella rikedomen hög, välfärdssystemen välutvecklade, vår historia rik, mångfalden är stor, ingen har kommit längre i klimatpolitiken, demokrati är en självklarhet och idrottsligt finns det ingen som brädar oss på totalen. Jag hade kunnat fortsätta länge… Men ändå är det något som inte lirar. Med min bakgrund är det lätt att börja söka förklaringen i erfarenheter från näringslivets logik.
Utifrån den logiken är Europa som ett framgångsrikt företag med mängder av framstående dotterbolag som i många fall leds av skickliga företagsledare. Men det saknas ett starkt ledarskap i koncernmodern. Det fattas vidare en vision och strävan mot en gemensam riktning. Dotterbolagen agerar tyvärr ofta utifrån jag:et i stället för att tänka laget. Vår employer branding är spretig och rekrytering av nya kompetenser till vårt gemensamma företag baseras mer på tillfälligheter än strategier för att skapa konkurrenskraft. Det är som att vi lever utifrån den sorgliga devisen: får man inte den man älskar, får man älska den man får. Helt i onödan. Vi är ju till och med bäst i världen!
Ska vi nå vårt bästa jag och få en självkänsla i Europa som återspeglar våra verkliga förutsättningar krävs en stark, tydlig och framåtlutad koncernchef. Någon som vi kan känna tillit till och som skapar energi i gruppen. Någon som gör att människor från andra delar av världen vill söka sig till oss, inte för att begränsa risker – utan för att tillvarata potential. De främsta talangerna från länder såsom Indien (som kommande decennier har ett enormt utbud av unga välutbildade människor) ska vilja komma och arbeta hos oss. Då föds förutsättningar att vi möter en ljusare framtid.
Med den spretiga ägarstrukturen, som bolaget Europa har, är sannolikheten låg att lösningen på ledarskapsfrågan kommer att komma uppifrån. Mer troligt är att konstellationer av ledare från olika dotterbolag kan lägga grunden för en förändring.
Av det skälet var förra veckans möte på Harpsund med ledarna från Norden, Baltikum, Polen och digitalt gästspel från Frankrike intressant. Om denna grupp av ledare enas i kritiska frågor om gemensamma prioriteringar och mål förändras nämligen förutsättningarna. En sådan inriktning skulle bli så stark att ledare i övriga Europa tvingats förhålla sig till den. Antingen acceptera eller själv utmana. Oavsett vad, hade vi satt i gång en viktig och tidskritisk process om ledarskapet över vår gemensamma framtid. På andra sidan Atlanten väntar snart ett nytt ledarskap som ger oss ett unikt läge att bli den vuxna i världen med stärkt självförtroende. Låt oss inte missa denna chans!
Günther Mårder
