Prischock på el med nya modellen?
På tisdagen hände det! En ny modell för handel med el infördes. Det är den största förändringen som skett sedan vi införde fyra elprisområden i Sverige för 13 år sedan. Rädslan för negativa priseffekter för oss konsumenter är nu stor och hos kvällstidningarna syns skrämmande rubriker. Expressen: Så skyddar du dig mot en prischock på el. Aftonbladet: Nytt system kommer ge högre elräkning – forskare rasar.
De fyra elprisområdena infördes för att undvika skadestånd som en följd av befarade brott mot EU:s konkurrensregler. Efter att Sverige avvecklat reaktorerna i Barsebäck (som täckte nära hälften av Skånes elbehov) ströp vi vår elexport till Danmark. Detta gillades varken av danskarna eller EU-kommissionen och elprisområden blev lösningen för att vår billiga el inte skulle flöda över sundet. Elen blev dyrare i södra Sverige och billigare i våra norra delar.
Modellen som nu införs är ett steg mot att skapa en inre energimarknad inom EU, något som vi gemensamt lagstiftat om inom unionen. Den nya modellen bygger på en mer avancerad beräkningsmodell som utgår från något som kallas flödesbaserad kapacitetsberäkning. Införandet av det nya systemet tar sikte på att bättre koordinera kapaciteten som finns i elnäten, öka handelsmöjligheterna och stärka driftsäkerheten. Detta ska göra oss bättre anpassade till att allt mer elproduktion kommer från väderberoende kraftslag. En förhoppning är även att det ska leda till en större samhällsekonomisk nytta när även prisvariationer mellan elprisområden har potentialen att jämnas ut, både inom och utom landet.
Att det svenska elnätet har brister är välkänt. Samtidigt säger prognoser att användningen av el kommer att stiga brant de närmsta åren. Energiföretagens beräkningar pekar mot en potentiell ökning av elanvändning med 120 procent under de kommande 20 åren. Ett viktigt tillägg att göra är att denna beräkning bland annat utgår ifrån att alla aviserade industrisatsningar i norra Sverige blir verklighet och att färdplanen som tagits fram inom Fossilfritt Sverige genomförs i sin helhet. Oavsett utfall, kan vi nog vara överens om att vår elanvändning med stor sannolikhet kommer att öka mycket framöver och med det högre krav på överföringskapacitet av el. Detta är också skälet till att Svenska Kraftnät planerar för stora elnätsinvesteringar framåt. Över 200 mdr kronor ligger i investeringskalkylen de kommande 10 åren. Enligt vår energiminister förväntas även den nya metoden för att allokera och beräkna kapacitet för handel på elmarknaden åstadkomma samma effekt som elnäts-investeringar om 40-50 miljarder kronor om vi hållit kvar vid vår nuvarande handelsmodell.
En ökad efterfrågan på el kan däremot inte enkom mötas med bättre överföringskapacitet. Mer el måste även produceras, särskilt i vår södra landsända där obalansen mellan efterfrågan tydligt överstiger utbudet. Tyvärr syns få tecken på att så är fallet. Låt mig lämna denna storpolitiska fråga för att i stället beröra den kortsiktigt än mer brännande frågan: Blir det en prischock på el från den 29 oktober?
Kommer vi då få en elpris-chock? Mest troligt inte, om du frågar mig. Att priset blir högre i Sverige som helhet är däremot lågoddsare på grund av att vi har ett stort produktionsöverskott av el och därmed lägre priser än flera närliggande marknader. Ökad handel kan för oss leda till något högre, men sannolikt jämnare priser. Sanningen får vi först om ett år med den nya modellen. Ett år som jag, i ett elprisperspektiv, hoppas blir milt, blåsigt och regnigt.
Günther Mårder
