Dina köp idag skapar våra barns framtid

Varför säljs det så mycket skit? Och varför känns det som att utbudet av skräpsaker vi egentligen inte behöver fortsätter att öka? Jag hävdar att det är en naturlig utveckling av hur du, jag och alla andra väljer att använda vårt främsta demokratiska medel – våra pengar.

Varje krona du spenderar är ett uttryck för det samhälle och näringsliv du vill främja framöver. Den värld och verklighet vi lever i nu är således ett resultat av tidigare konsumtion, från oss själva samt tidigare generationer. De verksamheter som vinner vår gunst och som gör att vi lättar på lädret ökar sin överlevnadsförmåga och vinner mark från de aktörer som väljs bort av oss. En grundläggande marknadsmekanism i en välfungeran

de marknadsekonomi, som även kan liknas vid Darwinismen, där de starkaste överlever.Spelplanen för vår konsumtion är och har ständigt varit i förändring. Drivkraften bakom förvandlingen kan bland annat tillskrivas människans närmast omättliga längtan över det hon inte har. En längtan som är långt större än glädjen över det som redan finns! Tillsammans med många andra faktorer har detta, i vår marknadsekonomiska värld, skapat mer och mer avlägsna handelsvägar. En viktig bakomliggande faktor till den tilltagande globaliseringen.

När världen sedan för ett kvarts decennium, med kraft kopplades samman i ett unisont digitalt nätverk ökade förändringstakten av samhället i en hastighet som saknade motstycke. Internet gav oss helt nya möjligheter att som konsumenter röra oss friare. Geografiska barriärer revs. En stor demokratisering om du så vill.

Så vart ledde våra pengar oss? I min egen digitala bubbla har jag det senaste decenniet kunnat se hur aktörer som Wish, Temu, Shein, Alibaba med flera vunnit mark. Deras annonser för prylar, kläder och saker av allehanda slag svämmar över i det digitala informationsflödet. Det spelar ingen roll om du använder söktjänster, spelar onlinespel eller använder sociala medier. Annonserna finns där och försöker locka oss att spendera pengar på saker vi tror oss behöva. Trots att handelsvägen kan tyckas vara lång och komplicerad från Kina, så återspeglas det föga i fraktpriserna (bakgrunden till att det är billigare att skicka ett paket från Kina till Sverige jämfört med att skicka samma paket inom Sverige är djupt upprörande – men det ämnet lämnas till en framtida krönika). Kombinerar vi de lägsta fraktpriserna med den undermåliga kvalitén, låga arbetarlöner, miljökonsekvenser och svårkontrollerade arbetsförhållanden går det att uppnå det många konsumenter uppskattar mest: ett upplevt pris som är riktigt lågt.

Få konsumenter gör helhetskalkylen för vad deras användning av pengar egentligen leder till i förlängningen. Ett mindre nödvändigt köp av någon billig pryl från Kina kan väl inte göra någon större skada? Kanske inte. Men volymen av paket inom e-handeln var förra året drygt 197 miljoner paket och där den största ökningstakten kom från Kina. Antalet paketförsändelser ökade med nästan nio procent samtidigt som omsättningen för den svenska e-handeln sjönk med åtta procent. Ingenting tyder just nu på att handeln med skräpprodukter från Kina kommer att minska i närtid.

Det där upplevda låga priset blir sällan speciellt lågt för konsumenten om beräkningar för användningskostnad eller livstidskostnad tas med i kalkylen. Då har vi inte ens tagit hänsyn till de mänskliga eller samhälleliga konsekvenserna av konsumtionen.

Så nästa gång du använder ditt främsta demokratiska medel och står inför ett köp – gör en helthetskalkyl och fundera över vilket samhälle du vill att våra barn och barnbarn ska få växa upp i. 

Günther Mårder