Dags för avgiftning
Jag kom att tänka på ordet avgift. Man kan undra om etymologin, med tanke på hur likt det är avgiftning. Det finns dessutom en avgift som är lite mer giftig än resterande. En avgift som dessutom inte är en avgift utan en skatt.
Alla anställda betalar denna avgift. Avgiften är ett påslag om drygt 31 procent på lönen. ”Menar du skatten?” kanske du tänker, i så fall har du mer rätt än du tror. OECD klassar redan avgiften som en skatt i sina studier men i Sverige kallas den för arbetsgivaravgift.
Arbetsgivaravgiften är bortglömd som faktor i nästan alla lönebesked, men de flesta känner ändå till den i stora drag: Det är en avgift som alla företag betalar för sina anställda och att den innefattar sociala avgifter och pension (men bara på månadslöner upp till ca 44 000 respektive 50 000 kr - därefter övergår “avgiften” till en ren och skär statlig skatt). Fair enough, pensionen och socialförsäkringssystemet ska väl betalas på något sätt. Men vad många inte känner till är att en tredjedel av arbetsgivaravgiften (det vill säga ungefär tio procent av lönen) är ren skatt under det luddiga namnet allmän löneavgift.
Den allmänna löneavgiften adderades i mitten av 90-talet för att finansiera kostnaderna för Sveriges EU-inträde. Politikerna märkte snabbt att den allmänna löneavgiften var en enkel skatt att smyghöja då inte så många vare sig noterade eller pratade om den. Helt plötsligt blev det en av de skatter som inbringade mest intäkter till staten.
Det är ett demokratiskt problem att alla som jobbar betalar en tiondel av lönen till en ”avgift” som de inte ens känner till.
Nu kommer vi tillbaka till ordet avgift. En avgift definieras som ett medel som betalas för en specificerad motprestation. Många avgifter är logiska, om än tråkiga: fakturaavgift, påminnelseavgift, medlemskapsavgift osv. Men vad är motprestationen i detta fall? Att staten låter dig anställda någon?
Under mina år på Företagarna har jag många gånger träffat företagare som anger de höga arbetskraftskostnaderna som ett av de största hindren för tillväxt. Bilden bekräftas även i den årligt återkommande Småföretagsbarometern. En av OECD:s högsta avgifter för att ha anställd personal verkar alltså hämma ekonomisk tillväxt och jobbskapande.
Då kanske du tänker att du kan bli företagare för att slippa arbetsgivaravgiften? Bra försök! Men tyvärr tvingas du då istället betala något som kallas för egenavgift och generellt finns inga större skillnader mellan denna avgift och arbetsgivaravgiften.
Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur, samtidigt som kostnaderna ökar från alla håll. Det sista vi behöver är att företag inte längre har råd att ha kvar sina anställda. En sänkt arbetsgivaravgift skulle öka sysselsättningen och samtidigt stimulera ekonomin i en positiv riktning. En sänkning skulle heller inte elda på inflationen, tvärtom skulle det vara en inflationsbekämpande åtgärd.
Regeringen har sagt mycket fint om hur de vill utveckla och underlätta för företagandet i Sverige. Kände ni hur vindarna vände i den frågan efter senaste valet? Nej, inte jag heller. Den 1 april i år skojade regeringen dessutom till det och höjde arbetsgivaravgiften för unga.
Låt oss kalla en skatt för en skatt. Om regeringen vill bli tagna på allvar av landets företagare finns det bara en lösning: Minska den allmänna löneavgiften rejält och utöka undantagen från arbetsgivaravgift för de minsta företagen. Om det är för svårt, behöver de göra åtminstone absolut minimum: omvandla arbetsgivaravgifter till synliga skatter på arbete så att alla som arbetar i Sverige förstår vad de egentligen betalar till staten och vad deras egentliga lön och kostnad är. Då har vi en möjlighet att börja avgifta Sverige.
