Ett sällan skådat pengaregn
Världens börser nosar på sina högsta nivåer någonsin och i Stockholm har flera bjässar satt nya kursrekord i veckan. Men när vårens utdelningar landar på investerarnas konton spår jag ett skifte på börsen – som ger nya vinnare.
Aldrig har det funnits lika mycket pengar på de finansiella marknaderna än nu. Många av världens börser nosar på sina högsta nivåer någonsin. Så även i Sverige. Senaste veckan har kursrekord slagits i flera indextunga giganter såsom:
Storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Industri/verkstads-jättarna Volvo, ABB, Atlas Copco, Traton, Assa Abloy, Autoliv, SAAB, och Trelleborg.
De största investmentbolagen Investor, Industrivärden och även Bennets Lifco.
Många, men inte alla, av bolagen ovan har föreslagit en aktieutdelning som är den högsta någonsin. Ett pengaregn av sällan skådat slag väntar därför investerarna.
För den som inte följer aktiemarknaden på närmare håll är det lätt att få uppfattningen att sötebrödsdagar råder. Kön från nya bolag som vill notera sig borde då ringla lång och möjligheterna att finansiera sig vara vidsträckta. Men icke! Kontrasten är nämligen stor när det gäller investerarnas uppfattning kring vad som betraktas som attraktivt. Skiftet skedde för två år sedan.
Innan Rysslands anfallskrig, inflationsrusning och räntechock attraherades investerarna av bolag med stora potentiella vinster i framtiden. Tillväxt var det eftersträvansvärda, även utan tydliga tecken på lönsamhet i närtid. För de bolag som också adderade skuldfinansierade förvärv som en turbo för tillväxt, var lockelsen närmast gränslös bland investerare. En annan kategori av bolag som omfamnades med värme av investerarna var tillgångsintensiva företag med hög skuldsättning och möjlighet att marknadsvärdesjustera sina tillgångar.
Efter skiftet har de tidigare kelgrisarna fått känna av känslan att bli vänd ryggen. Resultatet syns i börskurserna då många av dessa förlorat majoriteten av sitt börsvärde – samtidigt som börsen är mitt uppe i en All Time High-fest. De tillväxtorienterade bolagen tvingas skifta fokus till lönsamhet för att balansera investerarnas ovilja att köpa nytryckta aktier eller ställa upp i obligationsemissioner.
Min övertygelse är att vi nu står inför nästa skifte.
När den förhatliga inflationen börjar landa på önskade nivåer kring två procent finns både en förväntan och förhoppning om rejäla räntesänkningar i Västvärlden. I den reala ekonomin råder fortfarande stora utmaningar med tunn tillväxt och stigande arbetslöshet. Men vid de nationalekonomiska prognosmakarnas horisont syns ett ljus. En bit in i 2025 spås tillväxten ta fart och arbetsmarknaden förstärkas. För aktiemarknaden, som alltid fokuserar på framtida vinster, betyder det att 2024 bör bli ett år då investerarna positionerar sig för nästa ekonomiska fas.
Av detta drar jag slutsatsen att vårens utdelningar i låg utsträckning kommer att strömma tillbaka till bolagens egna aktier genom återinvesteringar. Värderingen av industrijättarna är helt enkelt för utmanande och för storbankerna skapar sjunkande ränta sämre förutsättningar att enkelt plocka hem ett högt räntenetto. Investerarna kommer i stället att tacka för den sällan skådade generositeten och sedan söka efter andra investeringsalternativ.
Tro inte att vi snabbt kommer att kastas tillbaka till minusräntans tillväxthysteriska fokus. Ett återupprepande av minusränta är nämligen, mot bakgrund av lärdomarna som vunnits, ej sannolik. Däremot finns goda förutsättningar att bolag med en hanterbar skuldsättning eller offensiva investeringsplaner får skörda goda frukter när räntorna dämpas och riskviljan ökar. Detta i kombination med nedtryckta värderingar bäddar för stigande attraktion i investerarnas ögon. När vårens utdelningar landar på investerarnas konto spår jag ett skifte på börsen.
Günther Mårder
